16 juli 2010

En ängels tålamod

Önskar att jag alltid kunde sätta ord på det jag tänker. Alltså såhär.
Jag vet inte vem som läser mig blogg. Inte många gissar jag, uppdaterar ju så sällan.
Men hade verkligen velat skriva saker jag inte annars får berätta. Det är så svårt att hålla det inom sig. Det vill ju mest bara ut.

Jag har alltså inte uppdaterat sen april. Som vanligt. Det är svårt att skriva ibland tycker jag.
Antar att livet går på som vanligt. Jobbet är sådär. Trivs inte så bra längre faktiskt. Det vi gör, gör mig ibland näst intill galen. Samma dag efter dag. Jag behöver bara en paus. Men jag behöver också pengarna.
Jävla pengar. Jävla kostnader.
Skola vet jag inte. Jag sökte förskollärare men kom bara reserv. Jag vet inte ens om jag vill det längre.
Jag har sökt panikkurser så att jag iaf kan jobba vidare. Låter ju bra med tanke på texten ovan.

Vad ska jag göra då? Jag vet inte vad jag gillar. Jag känner mig inte direkt bra på nåt.
Jag är kanske i en mindre kris just nu. Eller sen ett tag.
Jag är bara rädd att allting går ut över jobbet. Vill inte vara en sån bitter som förstör för alla andra men jag försöker ju vara som jag. Men det känns inte som att någon förstår mig riktigt. Jag vet inte.

Kent ska spela här nere nu i augusti. Jag ska jobba den dagen så det blir inget köande. Inte för att det hade varit speciellt lönt..

Usch, är bitter över mycket känner jag. Vet inte ens var det börjar och var det slutar.

Inga kommentarer: