24 januari 2011

Snurra min jord igen, radion spelar vår sång

Jag tar ett steg utanför porten och andas in den kalla januariluften. 
Det finns en olustkänsla i min kropp och den känns i varje cell. Jag kan inte förstå varför den är där eller vad den vill mig. Ljuset är obefintligt. Klockan är bara strax efter sju på morgonen och målet är att komma till jobbet utan att somna på vägen. Jag vet, jag får skylla mig själv. Jag skulle lagt mig tidigare igårkväll.
Kanske är olustkänslan trötthet. Eller rent utav osäkerhet inför dagens uppgift på ett nytt ställe, med nya människor och nya saker att klara. Eller inte klara. Hur som helst, det är bara en dag. Ungefär som alla andra.

1 kommentar:

Anonym sa...

Detta är min första gång jag besöker här. Jag hittade så många intressanta saker i din blogg speciellt sin diskussion. Från massor av kommentarer på dina artiklar, jag antar att jag inte är ensam om att ha alla njutning här! hålla uppe det goda arbetet.