23 september 2011

Mitt hjärta i din hand

Har nu avverkat den sista av årets inplanerade konserter. Det har blivit en del, men det kunde inte varit finare än att Lars Winnerbäck avslutar det hela. Så fantastiskt fint.

Att sitta längst fram i en enorm lokal med flera hundra platser, nästan i mitten framför scenen, är en sån fantastisk känsla. Det var flera flera gånger som han såg mig rakt i ögonen. Jag tror inte att han gjorde det av någon speciell anledning, men det betydde så mycket. Där var jag och han såg det och någonstans var han tacksam över att få se mig (som en del av en stor publik) le från öra till öra. Så tänker jag.

Han spelade så många fina låtar och det var så lugnt men ändå energiskt. Både och.
Som alltid när jag känner något extra starkt, nervositet, glädje, rädsla, oro, pirr i magen... så flyttade sig mina händer upp till halsbandet som det står "Beskyddaren" på. Kent, The Ark och Lars Winnerbäck ger mig alla olika känslor av lycka. På olika sätt. Lasse är liksom som honung, Om man skulle beskriva det som mat.

Och idag så gav han allt kände jag. Och han var märkbart berörd av den stora publiken.
Låt efter låt spelades och de två timmarna försvann direkt.
När han drog igång "Om du lämnade mig nu" högg det till i mitt hjärta. Den låten är så vacker, speciellt med Miss Li.

När jag cyklade hem var jag så glad och lättad. Som att ha genomgått nån slags läkning. Tror jag behövde detta. Tack Lasse.

Inga kommentarer: