Varje dag fylls jag av nya känslor.
Antingen obegränsat lycklig och nästan flyger fram dit jag ska. Eller också nere och glad på samma gång. Det är en underlig känsla, den där sista. Att vara lycklig över samma sak man är ledsen för.
Äh, det är ju inte så svårt att räkna ut kanske. Saknar honom, men är glad för att han finns.
Aldrig har jag känt mig så värdefull. Jag har aldrig känt mig så vacker även när jag ser förjävlig ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar