Jag kan inte andas. Det är för mycket. Jag känner mig som en hemsk människa och jag är rädd för varje sak jag skriver och säger. Rädd för att det ska bli fel. När jag vill att det ska bli rätt.
Jag är orolig. För mig. För vissa människor. Jag bryr mig kanske för mycket.
Lisa har varit borta en månad. En månad! Jag är ensam. Här i alla fall.
Jag vet inte längre hur jag fungerar. Och det är inte bara pga Lisa, det är så mycket som händer och jag kan inte hantera det. Men jag vill att hon ska vara här. Det skulle vara så mycket lättare att dela alla tankar med någon. Att prata med någon öht.
Jag har så många utkast i bloggen att det nästan är skrattretande. Jag får inte orden att gå som jag vill och jag vågar inte. Jag tänker hela hela hela tiden på saker jag vill ska hända, på saker jag önskar inte hade hänt och på det som är just nu.
Kanske har jag förstört allting. Kanske fanns det inte ens något att förstöra från början. Jag vet inte.
Jag är bara rädd just nu. Jag vet vad jag kan göra och chanserna att jag gör det ökar hela tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar