24 oktober 2011

I paniken när du vaknar, hör du klockorna som går

Stressen.
Den ligger inom mig och bara växer.
Jag göder den inte ens medvetet men ändå så känner jag hur den nästan tar över mitt inre.

Att vakna på morgonen. Hinna. Vad ska jag ha på mig? Ser det okej ut? Nej. Byt. Bort. Spegeln. Fan också. Måste shoppa. Detta får duga.
Frukost. Snabbt snabbt. Hinner jag med bussen? Vad är klockan?
Cykla. Mörkt. Kallt. Cykla snabbt för att inte frysa.
Bussen. Jag orkar inte stå. På tidigt för sittplats. Check.
Jobbet. Fått några mail? Nej. Vad ska göras? Massor.
Allt ska helst vara klart direkt. Det är ändå okej. Låta arbetet ockupera mina tankar.
Hem från jobbet. Träna. Städa. Diska. Laga mat. Handla.
Klappa katten. Sitta vid datorn. Film. Läsa. Andas.
Livet. Stressen. Familj. Barn. Pojkvän. Förlova sig. Gifta sig. När blir det min tur?

Bara något så litet som att ut och dansa.
Dra hem till någon. Få någon slags rus av bekräftelse på att man duger.
Att man existerar i någons tanke.
Få en blick som säger att man är någon.
Tom lägenhet. Tystnad
Sova.

Inga kommentarer: